Början på ledigheten från pluggandet

Nu har jag varit "ledig" i ungefär 2,5 veckor. Jag har jobbat på en förskola lite mer än en vecka och ska i alla fall jobba hela nästa vecka också. Jag vet inte hur mycket jag får jobba i sommar så det känns bra att det flyter på bra med jobb just nu i alla fall.

I början av juni var jag tillsammans med min pappa och pojkvän till Piteå och fick botox. Det var skönt att jag fick det för det behövdes verkligen, men just nu har jag ingen kraft alls i handen så det är ganska jobbigt eftersom att jag inte ens kan använda mig av handen på samma vis som jag gjorde före (som stöd. Just nu hänger den bara och försöker vara med ibland, jag försöker även träna den så mycket som möjligt.

På grund av att handen är som den är just nu och eftersom att jag är så tjurskallig som jag är så har jag nu lärt mig att knyta mina skor med en hand. Jag använder högerhanden lite som stöd, men det mesta gör jag med vänsterhanden. :P


Nu börjar jag ha slut att skriva, vill bara skriva ett härligt citat från en 5 årig pojke som jag pratade med på jobbet.

"Frida, du är normal, det är ju bara din hand som är konstig."

Tillbaka till verkligheten?

ska börja med att be om ursäkt för alla felstavningar som blev i förra inlägget...

Första dagen på skolan efter VFU:n, det känns lite sådär, hade gärna varit kvar ute i verksamheten lite längre. Men det känns ändå bra att det inte är så mycket pluggande kvar nu innan jag får 3 månaders "sommarlov". :)

Skulle vilja citera en klasskompis med tanke på att vara på skolan igen, tycker det stämmer ganska bra...

..."Tillbaka till overkligheten"

Annars är det väl ganska bra, förutom att jag är lite sjuk och just nu ganska less... jag börjar även känna att det är dags för botox snart, inte bara handen och armen är dålig just nu, utan jag känner också att min gång håller på att bli sämre, jag känner hur jag haltar till ibland (blir mer och mer för varje dag känns det som). Fast om jag minns rätt så tror jag ska få det i början på juni, så jag hoppas på det. :)

Aja kommer inte på mer att skriva nu, ha det så bra :)

Slut på praktik

Nu var det ett tag sen jag skrev igen.

I fredags hade jag min sista praktikdag, saknar redan barnen hur mycket som helst, men personalen lät nöjd med mig och har tagit mitt nummer så förhoppningsvis kanske jag får jobba där lite grann i sommar :)

När jag är ute och jobbar eller praktiserar brukar barnen kommentera min cp skada på så vis att de tycker att min hand är konstig eller knasig, på stället jag var på nu fick jag höra att den var knölig :P

I helgen har jag inte gjort så mycket förutom att tagit det lugnt och saknat mina kompisar och min pojkvän otroligt mycket, iblsnd ångrar jag faktiskt att jag flyttade så långt ifrån dom. Ni vet vilka ni är och jag vill bara säga att ni brtyder mest för mig och jag hoppas verkligen att vi hinner träffas mycket sommar och ta igen detr vi missat det här året.

Lite uppdateringar

Nu är det ungefär en vecka sedan jag skrev sist, ganska kort tid, men det är ändå endel som hänt.

Först och främst kan jag uppdatatera er om Minna. Mamma var till veterinären med henne i onsdags och som tur var så var det inte så farligt som vi trodde. Hon vara bara skendräktig, så hon har fått medicin som hon äter för att den ska släppa.

Själv så mår jag också mycket bättre, jag har haft tid i veckan att tänka och fundera på sånt som jag mådde dåligt över förra veckan. sedan så har jag inte haft tid att tänka och må dåligt över saker. Jag har haft fullt upp med planeringar för praktiken, men jag har även skrivit och funderat ihop en föreläsning som jag höll idag. Jag var väldigt nervös, men jag tror det gick bra, jag verkade då inte bli långtråkig i alla fall, för de verkade lyssna och ställde ganska många frågor efteråt. Men det känns bra att ha fått prova på det också. :) Jag har ju gjort det en gång förut, men det var för min egen klass så det här blev lite annars, men som sagt, det var jättekul. :)

Nu ska jag snart fara tillbaka till Umeå för att fortsätta praktiken :)

Alldeles för kort helg

Jag har haft en riktigt skön och trevlig helg hemma i Björklund med underbara människor. I lördags firade vi både första maj och min yngsta systers födelsedag så det var riktigt roligt. :)

Idag har det tyvärr inte varit en lika bra dag. Jag har mått jättedåligt, fick bland annat veta att Minna troligtvis måste opereras så jag var inte alls redo att åka tillaka hit till Umeå i eftermiddags. Helgen var alldeles för kort, hade verkligen behövt några fler dagar hemma för att vila upp mig och få ordning på vissa saker i mitt liv.

Men såna här dagar är jag så otroligt glad att jag har den familj som jag har, alla ställer verkligen upp och jag känner att jag kan gå till vem som helst i den när jag får problem eller så och det känns hur bra som helst <3
Vad skulle jag göra utan dom?

Vad tiden går fort

Ännu en vecka har snart gått, idag hade jag ett seminarium med en av pedagogerna och imorgon ska jag hålla i en samling.

Jag har även packat lite ikväll för imorgon bär de av hem till Björklund för att gratta min kära syster som fyller år. :)

Sen ska ni även få lite uppdateringar om Minna. Hon verkade tydligen bli mycket piggare och på bättre humör nu under den här veckan så vi ska avvakta med veterinärbesöket kanske till nästa vecka eller veckan efter det.

Första VFU veckan och "Påsklovet"

Första veckan av VFU:n är nu avklarad, den var ganska rörig och jobbig, men samtidigt helt underbar! :D Det är ju för det här jag går den utbildning som jag gör, att få vara i verksamheten och jobba praktisk och att få träffa alla fantastiska barn. :) Jag känner mig verkligen taggad att ta tag i alla uppgifter som jag har under de fyra veckor som är kvar.

Påskhelgen har varit helt underbar. Det var så skönt att få komma hem till mitt underbara Björklund! Det har blivit ganska mycket skoterkörning och sen har jag även hunnit med att mysa tillsammans med pojkvännen också. <3

Minna (hunden min) har däremot inte haft en lika bra påsk som jag själv. Det började i fredags tror jag, då blev hon jättesur och morrade och bråkade både med mig och mammas hund. Sedan har det fortsatt hela helgen och nu i slutet har hon varit sur på alla, både människor och djur som kommit i närheten eller till och med rört henne. Hon sprang även iväg och var borta i 1-2 timmar fastän att vi ropade och letade henne jättemycket. Det är verkligen inget vanligt, först och främst så är det inte ofta hon springer iväg och de gånger hon gör det kommer hon direkt jag ropar. Jag har lämnat Minna hemma nu i veckan eftersom att jag ska tillbaka hem på fredag, så då får vi se om det blivit bättre. Mamma eller pappa kommer nog även åka till veterinären med henne och kollat om blivit sjuk eller något sådant. Jag hoppas verkligen inte det och skulle det vara så hoppas jag att det går att bota. Minna betyder så otroligt mycket för mig, hon är som min bästa vän, finns alltid där för mig och jag är absolut inte beredd att förlora henne än...